Invandrare från länder utanför Norden har 61 procent lägre risk att dö av drogöverdos än infödda svenskar.
Däremot är narkotikadöden kraftigt ökad bland invandrare från andra nordiska länder.
Det visar en ny undersökning där forskare vid Umeå universitet har sammanställt dödligheten av rusmedel i Sverige mellan 2003 och 2017. Totalt rör det sig om ett urval på 15 012 personer från 65 kommuner, alltså ett stort och säkert material.
Som Beroendenytt tidigare berättat ligger Sverige högt i den internationella drogstatistiken och tillhör de länder i världen vars narkotikarelaterade dödlighet stigit brantast de senaste åren. Samtidigt är den svenska substitutionsbehandlingen för opioidberoende enligt Beroendenytts beräkningar underdimensionerad jämfört med länder i vår omvärld. Det är välkänt att omkring 80 procent av dödsfallen av narkotika beror på heroin och andra medel av typ opioider.
Den nya undersökningen kastar nytt ljus över vem som drabbas – och resultaten är delvis överraskande.
Jämfört med svenskar som är födda i Sverige med svenska föräldrar har personer som födda utanför Norden endast 39 procent så hög sannolikhet att dö av narkotika.
Också för utomnordiska invandrare i andra generation, alltså de som har minst en förälder född utanför Norden, är risken kraftigt minskad. Deras sannolikhet att dö av narkotika är mindre än hälften, 46 procent, jämfört med de som är födda här med svenska föräldrar.
Däremot kommer det alltså stora bidrag till dödstalen från immigranter från de andra nordiska länderna.
Invandrare från Danmark, Finland och Norge har som grupp nämligen 76 procent högre sannolikhet att dö av narkotika än svenskar med svenska föräldrar.
Det framgår inte av undersökningen hur överrisken fördelar sig på de olika grannländerna. Av en tidigare studie är det dock känt att invandrare från Finland har högre dödlighet till följd av droger och alkohol än infödda svenskar.
I övrigt visar kartläggningen en del väntade förhållanden. Det är till exempel dubbelt så vanligt att män dör av narkotika som att kvinnor gör det. Medelålders och äldre personer har generellt lägre drogdödlighet.
Samtliga ovan återgivna skillnader är statistiskt signifikanta, vilket populärt brukar betecknas som att de är ”statistiskt säkerställda”.
Undersökningen har också tittat på dödligheten av alkohol. Även här finns trender i samma riktning, alltså att inflyttade från de nordiska länderna ligger högt medan de som kommer från icke-nordiska länder har en halverad risk. Dessa skillnader når dock inte upp till statistisk signifikans.
Fotnot: Studien publiceras i decembernumret av den internationella vetenskapliga tidskriften Journal of Addiction Medic ine. Det statiska riskmått som används i studien är ”hazard ratio”. I denna artikel används i stället, med journalistisk frihet, beteckningarna risk, procent och sannolikhet, vilket dock inte påverkar bilden nämnvärt.
Träffar: 312