En kunskapsöversikt över den nya diagnosen gaming disorder finns nu på svenska.

Den innehåller en sammanställning av svensk och internationell vetenskaplig forskning på området.
I juni 2018 införde WHO den nya diagnosen ”gaming disorder” i den allmänt använda diagnosförteckningen ICD-11. Termen har ännu inte fått något svensk ersättning.
I kriterierna ingår bland annat försämrad kontroll över spelandet och att det tränger undan andra aktiviteter och intressen inklusive normala relationer med familj och vänner. Problemen ska ha fortgått i minst tolv månader.
I Norge beräknas att 0,6 procent av befolkningen uppfyller kriterierna. I Tyskland bedöms siffran vara 1,2 procent. Inte oväntat är den högst bland yngre män.
Flera undersökningar visar att gaming disorder är kopplat till olika former av psykisk problematik, bland annat självrapporterad depressivitet och ångest. Personer med autismspektrumtillstånd och ADHD löper exempelvis en förhöjd risk för problematiskt spelande.
Rapportens författare är Jenny Rangmar och Sara Thomée. Den heter ”När datorspelandet blir problematiskt – en kunskapsöversikt om gaming disorder hos barn och unga”. Den kan laddas ner från Länsstyrelsens i Västra Götaland hemsida.

Träffar: 264